På plats. Då kickar vi igång med lite härliga marknadsföringsteorier. Och jag läser en artikel som skrevs 1948, innan marknadsföring var en etablerad disciplin. Då fanns det ingenting som hette marknadsförare – marketers, nej då kallade man de som höll på med det här rätt och slätt för marketing men. Så ungefär var tjugonde rad i denna halvtsekel gamla text blir jag lite småförbannad. För att jag känner mig exkluderad. Får man inte vara med och marknadsföra om man är kvinna, eller?
Jaja, 1948 var ju längesen. True. Men faktum är att när jag läser texter som skrivits nyligen som dyker samma fenomen upp. Olika roller och personer, speciellt i företag, är alltid MÄN.
Ibland står det han eller hon. Hans, eller hennes. Sällan står det HON. Ingen världsnyhet, men väl en iakttagelse som gör mig lite småirriterad och trött. Trött för att vi hela tiden ska dela upp världen i två halvor och småirriterad för att vi brudar så sällan får vara med.
Lite andra genusiakttagelser från Handels. Det är 5 inriktningar på Masterprogrammet. I min, Marketing and Media Management är de flesta tjejer. På introfesten hamnade jag bredvid en kille som uttryckte: Åh va kul att få hamna bredvid en tjej! Du läser marketing va? Förklaring: Han går finans. Och finans går bara 4-5 tjejer, likadant ser det ut på management. Så varför är det så? Bryr vi tjejer oss inte så mycket om att det är just finans- och managementfolket som kommer tjäna de stora stålarna, få de viktiga posterna och ha den största makten? Bryr vi oss mer om att det ska vara roooligt, trevlig stämning och jobba med något vi gillar i framtiden?
Jag kan bli lite trött på mig själv i såna här sammanhang, jag är sååå förutsägbar. Jag går marketing, för att det är roooligt. För att det är något jag vill jobba med. Och jag har hellre ett rooligt jobb än att tjäna jättemycket. Eller? Njae helst av allt har jag både kul, en massa inflytande och tjänar riktigt mycket pengar.
Så varför inte finans? Tja, matte är ju faktiskt min grej, jag fick A i mina finanskurser och blir stimulerad av att räkna och pyssla med formler. Men kul? Eh, nej.
För att göra något bra måste jag vara engagerad. Och för att vara engagerad måste jag tycka det är roligt. Och jag tycker inte det är roligt att räkna ut aktiers värde med påhittade formler.
Så, vad gör vi då? Inte vet jag. Jag vet bara att jag i och med mina val, inte bidrar till ett mer jämställt samhälle. Och snart får vi väl skriva om uttrycket marketers, till just det, marketing women, eftersom alla män är upptagna med att styra företag och tjäna pengar på investmentbanker.
