Efter intensiva sista veckor på terminen har jag nu kommit hem till Blekinge och uppnått fullständigt lugn. Sov ut i morse och sedan åkte vi ut till längdsskidspåren och körde drygt en mil och därefter en underbar bastu. Vi åkte skidor i fina Karlsnäsgården i Ronneby. Fina spår och underbart landskap. Och så en trevlig gubbe som hyr ut och vallar skidor. Riktigt bra ställe!
Jag erkänner, jag tar tillbaka allt ont jag tidigare skrivit om snö. Snö är fullständigt underbart. Det ger lugn, man kan åka skidor på det och det är vackert. Dessutom gör det dagarna ljusare! Den enda gången när jag inte gillar snö är när man är i centrala Sthlm och den smälter och det blir 2 decimeter slask. Då ogillar jag snö. Skarpt. Men nu. Ute i skogen och i naturen är det bara helt fantastiskt. Jag älskar snö. Japp, jag har ändrat mig på den fronten. Jag älskar faktiskt snö. Tidigare brukade jag hata vintern i största allmänhet. Men när det är snö och liksom riktig vinter – då är det riktigt härligt. Som idag. Solen sjönk långsamt ner bakom backrönet och i skogen var det bara tystnad. Total tystnad.
Nu ser jag fram emot några dagar på min favoritplats på jorden för att mest ta det lugnt. Jag ska lägga lite energi på att skissa på mitt research proposal inför uppsatsen som drar igång i Januari. Dags att sjunka ner med lite artiklar, en kopp te och läsa och skissa. Fundera på teorier och vinklar och tidsplanering. Det är inte speciellt mycket tid, i början av april ska 80% av uppsatsen vara klar. Hur man nu mäter det?
Och så ska jag hinna läsa lite bok också. Pappa kom hem från bokhandeln igår med…Igelkottens elegans!

