Arkiv | Sociala Medier RSS feed for this section

Spotify på f8 visar värdet av nätverk

26 Sep

En av marknadsföringens mest kända gurur är Michael Porter. Han står bakom flera kända teorier, bland andra 5 forces och den klassiska value chain. Value chain, eller värdekedjan utgår från ett produktbaserat företag som köper in råvara, processar den och således adderar värde och därefter säljer produkten till ett högre pris än vad råvaran kostade. Företagets existens berättigas genom att det hela tiden adderar värde. Företagets olika delar finns till för att liksom företaget i stort, addera värde. När det var poppis att outsourca till höger och vänster för ett par år sedan, låg just teorier kring the value chain till grund för mycket av resonemanget. Vi tittar på vilka delar inom värdekedjan vi gör bra, vilka som är våra nyckelkompetenser och så fokuserar vi på just dessa delar. Resterande verksamhet lades ut på andra.

Mycket förenklat så är detta Porters perspektiv. Men det finns såklart andra teorier om strategier. För några år sedan blev det alltmer populärt att prata om nätverk och hur företagen inte bara skapade värde individuellt utan också i kontakten med andra företag. Framförallt betonades vikten av att företag behöver samarbeta för att gemensamt skapa värde. Norrman och Ramírez som (i mina böcker) står som avsändare till nästa teori i ämnet, value constellation, menar dessutom att värdeskapandet även sker i kontakten med kunderna.

Alltså, istället för att blint titta på hur värde skapas inuti ett företag förespråkar teorier kring value constellation att värde skapas i större nätverk. Företag A skapar värde genom att samarbeta med sina leverantörer, kanske kan de gemsamt ta fram nya produkter och tillvägagångssätt som gynnar de båda? Genom att dessutom låta kunderna göra en del av jobbet kan även dessa bidra med annan typ av värde än bara pengar vid en transaktion. Som ett välkänt exempel dras IKEA där kunderna själva utgör assembly linen och monterar ihop sina platta paket. I det här fallet köper kunden en produkt och bidrar med pengar till företaget, men den färdigställer också produkten och bidrar också med arbetskraft (resurser). Värdet skapas också i kontakten med andra företag och i kontakten med kunderna, utanför företagets fyra väggar.

Att ett företag under sin alldeles egna konferens väljer att kliva upp på scenen med flera andra företag tycker jag är ett tydligt exempel på hur value constellation fungerar i praktiken. Facebook låter andra företag och utvecklare producera program som bygger på Facebook och som används i anslutning till det. Genom att vara en plattform och en central del i ett ekosystem befäster Facebook sin position. Att så tydligt öppna upp för- och bjuda in andra aktörer till sitt eget territorium visar också vikten av att samarbeta med andra, även för den som är störst. Företag idag är inga solo-spelare. De flesta mår bäst av att spela i lag tillsammans med andra. Allra helst tillsammans med kunderna, där kunderna kan involveras på en bra mycket djupare nivå än klassiska ekonomiska transaktioner.

Om 1990 och 2000 talets företagsledare bekymrade sig över vilka områden de var bäst på och vilka som skulle outsourcas till andra aktörer är min högst ovetenskapliga iakttagelse att dagens dito kliar sina huvuden för att komma underfund med hur de blir den mest centrala aktören i ett värdeskapande nätverk. Genom att vara aktören som andra företag blir/är beroende av kan företag säkerställa positioner och dra nytta av andras affärer. Facebook har lyckats med just detta. Är det något Facebook är och troligtvis kommer att vara i en ännu större utsträckning framöver så är det en central roll i det stora ekosystem av värdeskapande företag, kunder och användare. Facebook ligger så nära kunderna ett företag kan komma (hittills) och drar nytta av alla de mängder av företag som vill komma i kontakt med kunderna. De har intagit en drömposition och varje företag måste gå förbi grindvaktaren Facebook på deras väg mot slutkunden. Facebook tar med all rätt ut sin grindavgigt, inte bara mot annonsörer utan också indirekt mot alla de företag (media etc) som hjälper nätverket att skapa ett relevant innehåll och hålla igång motorerna. De innehar en strategisk position som heter duga, men tar fortfarande upp andra företag på scenen och visar öppet att företagande idag är långt ifrån en solosport.

Sociala Medier inom B2B

23 Maj

Under våren har jag skrivit min masteruppsats om anställdas användning av sociala medier i ett multinationellt B2B-företag, med titeln: Social media – a source of value creation or a hyped way of wasting resources?

Det har varit oerhört intressant och när jag idag läste en bloggpost om just risken för att slösa resurser (framförallt tid) med en ökad närvaro i sociala medier för B2B företag kunde jag inte låta bli att kommentera. Det som berörs i denna bloggpost, och många andra inom samma ämne för den delen, är hur sociala medier kan användas inom marknadsföring och som en kanal för reklam och PR-kampanjer för företaget. Att använda sociala medier som ytterligare en kanal att nå ut med företagets budskap och att nå sin målgrupp är ett sätt att använda sig av sociala medier. Men det finns även andra användningsområden. Just när det gäller B2B-företag, så anser jag att den största nyttan kan skapas i den här andra användningen.

Sociala medier är per definition medier där alla användare kan uttrycka sig och komma till tals, inget nytt under solen vad gäller det. Men vad innebär det? Det innebär att inte bara personer på företags kommunikations- och marknadsföringsavdelningar kan uttrycka sig och kommunicera via dessa kanaler, utan alla anställda på företaget. Genom en ökad använding av sociala medier, på individnivå, kan företaget nå fördelar som sträcker sig utanför traditionella marknadsföringsparametrar. Konkret kan det innebära tidsbesparingar när problem ska lösas genom en snabbare access till kunskap eller personer, ett större professionellt nätverk, minskade transaktionskostnader genom en ökad tillit och starkare relation, bland annat.

Det finns risker  i samband med ett ökat individuellt användande av sociala medier, där riskerna för informationsläckage och slöseri av tid är de som anses vara mest påtagliga. Dessutom finns det utmaningar och barriärer för ett ökat användande som företagen behöver ta sig an och arbeta aktivt med för att kunna uppnå önskade resultat. Men det finns också sätt att möta dessa utmaningar.

Att få ha studerat dessa frågor på nära håll under en termin har som sagt varit väldigt intressant och jag delar gärna med mig av mer konkreta resultat när min uppsats har blivit godkänd.

Hur påverkar Facebook våra studier?

27 Apr

Appropå plugg och sociala medier. Ett inlägg från SSE4m som jag skrev idag och helt enkelt lånar av mig själv:

Today one of the bloggers on Mashable, Jolie O’Dell wrote an interesting post and started an interesting discussion regarding students” usage of social media and the impact on grades. She asks whether we students perceive our activities on social media to have a positive or negative impact on grades.

I think you all should comment on her post and leave your views on the subject. My opinion is that it certainly could have a negative impact since interaction on social networks does take time, time that could have been used to study instead. On the other hand, how much do we watch television nowadays? I never (or seldom) spend time watching TV and my guess is that the average student did spend more time watching TV a few years ago. Media habits have for sure changed, but the question is if it has any impact on how much time (or effort) we spend on studying? I don’t know. But I don’t think so.

I think it’s relevant, and interesting to look into the usage of social media in a broader sense, beyond grades. (My opinion is that grades aren’t very useful anyway). What impact have one’s activities on social media on the job seeking process? How important is it that you have built an online personal presence when applying for a job? Do you learn other (relevant for your studies) things by using social media, that you wouldn’t have learned without spending time in front of your screen?

I am interested, too, to hear your thoughts and ideas regarding this subject. Is there a ”Facebook effect” on our studies? If so, is it mainly positive or negative?

I think it is very hard to compare and say how the grades would have been if I was not active on social media, but I do not think that my grades would have been better without it. It’s hard for me to see any negative aspects, rather I have done a lot of things because of my activities on social media, organized two TEDx events, made presentations, got the opportunity to write my thesis for a company, built my professional network, to mention some of them. But, yes, it is easier to interact on social media than to start reading an academic text and yes, I do spend a lot of time on those networks. Overall, my personal opinion is that the ”Facebook effect” on my studies are more positive than negative. What’syour opinion?

Men det är ju feltänkt

5 Apr

Spenderar dagarna på ett kontor i en ny stad och i ett nytt land och gillar det. Den mesta av tiden går just nu åt att samla data till min masteruppsats och jag träffar mycket människor och får chans att prata kommunikation, webben och storföretagets utmaningar. Dessutom spenderar jag mycket tid med att läsa artiklar och undersökningar och jag gillar’t. För det mesta. Skulle ni frågat mig igår så skulle jag snarare säga att jag hatar det, att jag inte kommer någonstans och att jag inte fattar vad jag håller på med. Folk säger att det är del av processen. Att det är svårt. Det ska vara svårt. Och ja, det är klurigt och det är svårt. Men det är rätt gött att få använda hjärnan lite (ja ni fattar, det är ju inte så att jag inte använder den annars, även om man kankse kan få för sig det, det är mer att jag använder den extra mycket nu, mest för att jag klurar och funderar…jaja). Idag har jag bland annat läst en intressant artikel om information overload (och sorry den är inte publicerad så det blir ingen länk). Och appropå information overload så är det vad många säger sig vara rädda för, när det gäller att öka deras personliga användning av sociala medier, att de redan har så mycket mejl, så att de helt enkelt skulle drukna i informationen. Skillnaden mellan exempelvis mejl och twitter, är att mejlen är adresserade mig och att jag förväntas läsa och agera det som kommer till min brevlåda. I twitter är det lite mer som att gå på stan och strosa och kika i skyltfönster. Dyker det upp något som ser trevligt ut, kan man gå in och spendera mer tid. Men det viktigaste år att det inte är något måste.

Så trots att jag just nu är dränkt i vetenskapliga artiklar och egentligen är rätt trött på att läsa på skärmen så tog jag min sedvanliga tur bland skyltfönstrena på twitter och föll, kanske föga förvånande, för en post om att och hur PR-folk förstör sociala medier. Jag håller med i stora delar av vad som sägs. Att det gäller att ha kunskaper, inte bara om PR, utan också om företagande, HR, kundtjänst osv. Det har jag dessutom skrivit om förut, typ, fast med lite annan vinkel. Istället för att hacka på PR-folk så valde jag att hacka lite på webbnissarna. Skillnaden är marginell. Oavsett spetskunskap så kräver ett företags närvaro i sociala medier att du förstår kunder och företagande, snarare än hur man bygger kampanjer eller tekniska verktyg för att genomföra kampanjer.

Men min poäng, och mitt val av rubrik – det är ju feltänkt. Det pratas mycket om kampanjer hit och dit och ROI och klick och framgångar. Som jag ser det, och jag är säkert inte ensam men argumentera gärna emot om ni inte delar mina åsikter, handlar inte dessa populära sociala medier om ytterligare en kampanjkanal. Det handlar om en kommunikationskanal. Och även om det sagts oändligt många gånger att det handlar om två-vägskommunikation och att det fina i kråksången är demokratiseringen och att alla kommer till tals, så har fortfarande väldigt många människor kvar kampanjglasögonen. Släpp dem. Vad händer då?

Vad händer om det inte är en social media coordinator/director/nisse som sitter och styr företagets digitala närvaro, utan personerna som faktiskt arbetar i företaget. De anställda. Som en naturlig del av deras arbetsdag. Om kommunikationen ska vara på lika villkor, ska den väl vara det från bådas perspektiv? Inte bara ett kommunikationsproffs vs. kund utan människor emellan. Människor som letar info, vill veta något ska kunna träffa andra människor som har svaren.

Det är klart att det används som vilken annan kommunikationskanal som helst idag, men det pratas mindre om det. Vissa säger vaddå ROI, mäter ni telefonsamtalen eller? Och jag är beredd att hålla med, båda. ROI är viktigt, sluta göra saker som bara kostar och inte generera intäkter/kostnadsbesparingar/andra värden till företaget, det håller inte att testa lite grann. Den tiden är förbi. Allt som görs i ett företagande borde vara värdeskapande på ett eller annat sätt, det är liksom hela poängen, att producera värde. Men, å andra sidan, sluta se användningen av sociala medier som en kampanj och låt kommunikationsverktygen (som det ju faktiskt är) användas där efter.

Det är kampanjperspektivet som representerar feltänket för mig. Det handlar inte om att några stycken ska ratta företagets röst och image. Jag tror (och jag har förhoppningsvis belägg inom en snar framtid) att den stora vinsten med just sociala medier är att det är flera kommunikationskanaler som också kan och bör användas som just kommunikationskanaler, liksom mail, telefonsamtal och personliga möten. Potentiellt värde som skapas kan vara att arbetet utförs mer effektivt, att rätt personer kan fås tag i snabbare, att informationen når rätt, snarare än att svämma över. Tänk om alla otaliga FYI-mail istället skulle vara små skyltfönster som du själv valde om du ville titta närmre på eller inte.

Så, istället för att klaga på att PR-folk inte fattar hela grejen med sociala medier, kanske man bör ifrågasätta om någon överhuvudtaget kan förstå allt ett företag gör, och om man inte ska kasta all typ av styrning och koordinering i någon papperskorg någonstans och låta de som kan det de gör bäst komma till tals, och låta de lyssna. Om de vill. För av samma anledning som telefonisternas roll rann ut i sanden med ny teknik så ser jag ingen anledning till att nutidens telefonister ska sitta och höka över twitterflöden och facebooksidor. Låt var och en sköta sin egen kommunikation. För det behövs varken utbildning inom företagande, PR eller reklam. Det räcker med att kunna sitt jobb som man är anställd för att uträtta.

CSR och Sociala Medier

15 Nov

Det börjar klarna inför nästa termin. Äntligen är det dags att sätta tänderna i en masteruppsats. Jag ser fram emot det mycket och har den senaste tiden velat fram och tillbaka om vad jag ska skriva om. Det är en unik möjlighet och en fantastisk chans att grotta ner sig i något man verkligen är intresserad av. Så vad göra?

Först tänkte jag att sociala medier kanske mest var uttjatat. Att det skulle vara mer intressant att göra någonting annat. Men någonting annat har gjorts i väldigt stor utsträckning. Forskning inom företags digitala närvaro är med sällsynt. Även om många uppsatser handlar om just det, så gör det ingenting att 120 andra studenter skrev om det förra året, utvecklingen går snabbt framåt och företagen gapar efter kompetens och kunskap inom området.

Alltså, rätt snart föll bitarna på plats, varför inte grotta ner sig i hur företag förändras i takt med tekniken, hur kommunikation får en allt mer central roll? Det är ju faktiskt något som jag tycker är riktigt intressant och spännande. Sagt och gjort. Tidigt kände jag att jag ville titta mer på ett B2B perspektiv, likaså kände jag att jag ville fortsätta utforska hur sociala medier kan användas i alla delar av företaget, inte bara i kommunikation mot kunder och traditionella medier.

Under tentaplugget till CSR-tentan slog det mig, varför inte skriva om sociala medier utifrån ett stakeholderperspektiv? Här blir det ett utmärkt sätt att gräva djupare i hur företag kan använda sig av sociala medier för att kommunicera med samtliga intressenter. För att avgränsa ytterligare kommer mitt fokus ligga på stakeholder theory inom CSR.

Nu påbörjas processen att koka ner idéer artiklar, blogginlägg och teorier till ett konkret förslag. Hur kan sociala medier användas som verktyg för att förbättra dialoger med intressenter inom CSR? Kanske en möjlig frågeställning. Eller varför inte, vilken effekt har sociala medier på dialogen med intressenter inom CSR? En annan. Påverkan på affärsstrategier genom en bättre dialog med intressenter. Eller så blir det kanske något helt annat, men det kommer röra sig i de här krokarna.

Oavsett exakt frågeställning lovar jag att dela med mig av processen. Den börjar nu.

Jag känner att det är rätt. Helt rätt. Vad tycker ni? Förslaget ska inte lämnas in förrän i slutet av januari. Om ni inte håller med, har andra smarta tankar eller förslag på uppsats, säg det nu. Snart är det försent.

Idag hade vi besök av Halvarsson & Hallvarsson och de gav oss ett live case och en presentation om webbaserad kommunikation inom CSR. Under lektionen kände jag ännu tydligare hur rätt ämnet är för en uppsats. När en student ställde frågan om hur de arbetar med sociala medier och CSR blev det rätt tyst, sen kom…ja det är ju facebook, ja och youtube och sånt. Och så twitter då, jo twitter jobbar vi med.

Sen vart det inte så mycket mer. Nu var inte deras experter på just sociala medier där, de som var där var fokuserade på CSR, så ingen skugga över dem. Jag vill bara illustrera hur färskt området är och vilket behov det finns av vidare studier.

Så jag tar mig an den uppgiften. Som grädde på moset har jag två st. associate professors på Handels som är intresserade av ämnet, en med fokus på sociala medier och en som är grym inom CSR. Det kan nog bli något bra av det här. För att samla inspiration drar jag till Indien i börjar av nästa termin på think tank med indiska designstudenter. Jag ser det som en personlig kick-off inför uppsatsskrivandet.

Facebook Places

3 Nov

If true and if successful. This can be huge. This can change a lot. According to Mashable, Facebook is launching Facebook Places in their I-phone-app. The application show local deals on places near you. There are different kinds of deals, individual, for friends, for loyals and for charity. Like Foursquare, Places will allow you check-in in different locations, and when you do you will see in which places you can find a deal. If true and if successful the CRM (customer relationship management) of companies will radically change. This could be the end of the ”plastic card’-era. An era when we’ve had a plastic card for every single store or chain. Additionally, it will most likely be able to customize deals depending on your preferences, age, sex etc. just like the facebooks ads are customized. This is Christmas for CRM-managers. Add a little bit of NFC-technology and we can pay with the phone too and literally all plastic cards will disappear. That would be Christmas for consumers. And probably the telecommunication companies and phone sellers too. I am excited to follow what will happen with Facebook Places. It’s less than two months until Christmas.

Social Media Revolution 2

15 Okt

Egentligen är det fullständigt logiskt att marknadscheferna efterfrågar digital kompetens och kunskaper inom sociala medier. Märkligt vore väl annars. Det är långt ifrån nytt och sociala medier har redan passerat stadier av skeptisism, mainstream, kritiserat och uttjatat. Ändå finns det otroligt många människor som inte hänger med. Personer om jobbar eller studerar inom områden där man liksom tror att det borde tillhöra arbetsuppgifterna att vara uppdaterade. För alla de som känner sig träffade och för andra intresserade – här kommer en liten tankeväckare, den är inspirerad av filmen Did you know som har setts över 11,5 miljoner gånger på youtube och som har inspirerat till otaliga efterföljare, varav Social Media Revolution 2 är en.

Digital kompetens

13 Okt

Idag skriver både Medie Världen och Resumé om Sveriges Annonsörers och Novus undersökning bland 200 marknadschefer. Den visar att sociala medier är den viktigaste trenden att ta till sig just nu inom marknadsföring och att digital kompetens efterfrågas. Webbkommunikatör, kommunikatör sociala medier och strateg sociala medier är de tre främsta svaren på vilken kompetens som marknadsavdelningarna behöver rekrytera just nu.

Kul läsning såklart för alla oss som pluggar marknadsföring och har ett gediget intresse och engagemang för digital kommunikation. Grattis till oss.

I vår utbildning har vi haft en hel del fokus på just sociala medier inom marknadsföring, men det hade kunnat vara mycket mer. Jag tror stenhårt på en bra kombination av klassisk företagsekonomi med kommunikation och marknadsföring (där det digitala självklart ska vara en stor del). Enligt mig är alla bitar lika viktiga och man ska inte underskatta de teoretiska kunskaperna inom marknadsföringen som jag tror är nödvändiga för att bli en bra kommunikatör inom sociala medier.

Trots att det var föga förvånande resultat i undersökningen var det rolig läsning som peppar mig. Förhoppningsvis tar flera utbildingar åt sig av informationen och ökar sitt fokus på just digital kommunikation, så att ännu fler grymma marknadsförare med eftertraktad kompetens utbildas.

Politik och sociala medier

15 Sep

På sse4m.com delar vi som går masterutbildningen marketing and media management på Handels med oss av smått och gott inom vår utbildning, omvärld och marknadsföring. Appropå sociala medier och politik så har jag skrivit lite om mina tankar om folks öppenhet på Facebook, när det gäller just politik och politisk tillhörighet. Eftersom jag går en internationell utbildning är det på engelska, men jag tänkte att det kan vara kul att posta inlägget här också. Enjoy.

Facebook is a busy town square where people are handing out flyers – at all times. The time when our political view was something we kept for our selves is gone.

It is less than a week until the election in Sweden. Like every other election we will choose what party and what politicians we want to represent us in the Swedish parliament and government.

Like every other year, the Swedish election has created a massive coverage in national media and press. But, unlike the previous elections, 3 million Swedes now have an account on Facebook. My own non-scientific observation concludes that we (or at least my Facebook friends) use Facebook a lot to share political thoughts and views.

Never have I heard or seen my friends debate and discuss politics with such intensity. Never have I been aware of what my friends will vote for to such large extent. For me, this is something new. For me, Facebook means an open and transparent political discussion among my friends.

Maybe the fact that the largest political parties in Sweden have formed two clear alternatives, two groups of parties, makes it easier for people to share their views. It is easier to say I am voting for this alternative, or maybe against that alternative than saying I am voting for this specific party. That could be one explanation why I before this election have a pretty good overview of how my friends, relatives, old friends and colleagues will vote.

Another, and maybe a more realistic explanation is that I know so much more about people I have very little contact with, through their status updates. For some reason – could it be the sharing trend? – people do not hesitate in watermarking their profile pictures, posting political videos and articles and writing political comments about debates, media coverage and political commercials. Like co-creation in branding, we are all a part of sharing and creating the political views. Some might say that there has always been an important grassroots movement within politics. Sure, that is true. But it is a bit strange that suddenly almost everyone among my friends has joined it. My explanation is that the political discussions we used to have around our dinner tables have moved out to the public sphere and become available for everyone of our 100+ friends and contacts on our social networks.

It is surprising to read in Sweden’s largest daily paper that social media would not matter in this election. I agree with Kristofer Björkman that it does, but maybe not in the traditional way. By the traditional way of communicating I mean that the companies or parties are convincing audiences through getting their message out, in commercials, posters, articles, etc. The traditional way on social media is that politicians and companies get their message out through social networks and that people have the possibility to reply, answer, ask questions and forward their messages. The whole idea with the 2.0 phenomena is that we have all received a public voice. But why should a new type of media follow the traditional one? The point with social media is that everyone is contributing and to criticize politicians for not being active enough on social media could be wrong. Social media is about a discussion between you and me, and we are discussing it pretty well, with or without the presence of political parties.

Uppdaterat:

Under veckan som gått har jag läst flera intressanta inlägg på temat av personer som har resonerat på ett liknande sätt angående sociala medier och politik. Bland annat så har Sofia Mirjamsdotter beskrivit hur diskussionen om den enskildes vardag i politiken diskuteras öppet på nätet. Brit Stakston benämde hela valrörelsen ”Facebook-valet” i hennes valanalys, Fredrik Wass skriver om hur vi alla diskuterar politik på Facebook och i dagens DN var det ett stort reportage om hur vi nu öppet berättar för vår omgivning hur och vad vi tänker rösta på, framförallt på just – Facebook.

Sociala medier kan göra dig mer produktiv på jobbet – och mindre

29 Jul

Fortsätter på temat om 80-talister och jobb. Mashable publicerade idag en intressant blogg post om hur den yngre generationen som de kallar Millennials arbetar på ett annorlunda sätt gentemot tidigare generationer.

Det är intressant, Mc Cann, som skrivit inlägget, menar att sociala medier kan öka produktiviteten om de används på rätt sätt. Används de fel blir de istället en tidstjuv.

Lite intressant läsning såhär i regnet som jag kan rekommendera. (Som utlovat ökas aktiviteten här vid dåligt väder).

Jag håller med. Många gånger hittar jag bra genvägar via sociala medier. Vet vem som bör kontaktas för en speciell sak, får koll på vilka personer som brukar diskutera olika frågor osv. Dessutom så är det ju som sagt ett bra sätt att hålla kontakten med många personer på. Men, jag håller också med om att det kan vara en tidstjuv och det krävs disciplin för att inte fullständigt försvinna iväg bland intressanta blogginlägg och diskussioner. Chris Brogan skrev idag ett intressant inlägg på nästan samma tema. Han ifrågasatte om det verkligen bidrar till ens arbete att läsa igenom hela RSS-flödet av bloggar man prenumererar på. Med twitter så känner jag hur mitt RSS-läsande minskat rätt drastiskt. På något sätt får man nog av de inlägg andra personer tipsar om på twitter. De får helt enkelt göra en selektering åt mig. Men det är klart att skumma igenom flödet då och då är rätt kul. Just nu känner jag verkligen att det bidrar till just mitt jobb. Men jag tycker frågan är relevant. Är det värdeskapande att hela tiden hålla full koll på en massa bloggar? För vem? Inom vilket annat område får man kontinuerlig kompetensutveckling?

Lämnar där. Återkommer när jag känner mig redo att räta ut frågetecknen och försöka mig på någon form av intelligent analys. Nu blir det bio. Trots att det bara ligger en 15 min promenad bort funderar jag på hur jag bäst tar mig dit. Det regnar. Det öser ner.

← Äldre inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.